På väg ut i världen gör ont och jag fick en insikt fast det skar sig

Jag vaknade ur en jobbig dröm. jag minns inte vad jag drömde, men jag vet att den var jobbig för när jag vaknade hade jag den där klumpen, klumpen som sitter lite över magen och när den vill kan den sprida sig långt nästan ut till armarna. klumpen hade jag men jag tror att min dröm fick mig att längta till åttiotalet så jag tog på mig mina ljusrosa blå träningsoverall och fast det skar sig med mitt rosa röda hår skulle det inte stoppa mig ifrån att vara på väg. men redan efter första stegen kände jag hur klumpen tyngde ner mig och hur mycket jag en försökte lyfta fötterna var de för tunga för att lyfta. jag lyckades lyfta dom till tv:n där jag spenderade mycket tid på en svensk b- såpa, en sådan som alltid går på tv men som ingen tittar på. den dåliga såpan fick mig på bättre tankar. jag tror jag tyckte om den för att kändes så enkel fast allt var svårt. när jag kollat klart på alla avsnitten hade det gått fem timmar och den där klumpen var borta. så jag reste mig för nu var jag på väg på riktigt, den där såpan gav mig en ny syn på allt. men när jag kom till dörren tyngde klumpen ner och mina ben svek mig igen. och jag låg där i min ljusrosa blå overall med omatchade hår och allt jag kunde tänka på var ”det skär sig gumman, det skär sig”. det gjorde ont.